För Spårjokern byggs även mycket annat än bara spårvägen. En betydande och tämligen synlig del utgörs av broar och andra konstbyggnader. Konstbyggnaderna omfattar bland annat stödmurarna och en del av tunnelarbetena. Konstbyggarnas arbete syns också vid snabbspårvägen mellan Kägeludden och Östra centrum i grunderna av flera elmatningsstationer samt i skyddstakskonstruktionen på 850 kvadratmeter ovanför Albergapromenaden bredvid köpcentrumet i Alberga och i pålplattorna som finns under gatuavsnitten.
Broarna är stora betonggjutningsobjekt
För Spårjokern har det byggts 11 nya broar och gjorts 9 broreparationer av olika storlekar. I samband med tre av broreparationerna har man också gjort broarna bredare. Det finns sammanlagt 32 broar längs Spårjokern.
Man har gjort ett stort antal betonggjutningar för broarna och de andra konstbyggnaderna. Före slutet av 2021 hade man gjutit sammanlagt omkring 30 000 kubikmeter betong, med andra ord cirka 3 750 betongbilslaster. Om man göt betongmängden i fråga till en enda kub, skulle dess storlek vara 31 meter x 31 meter x 31 meter. De största gjutningsobjekten vid Spårjokern har varit Impilaxbron över Åboleden i Esbo, broarna över Vanda å samt bron över Lahtisleden i Helsingfors. De största gjutningarna till sin massa har gjorts i Smedjebacka för mynningarna vid Batteribackens tunnel. Gjutningarna har gjorts i flera olika delar.
Pålplattor och stödmurar
Pålplattor har byggts på flera olika platser. En pålplatta är en enhetlig platta av armerad betong byggd på pålar. Pålplattor används för grundförstärkning exempelvis på mjuka platser. Pålplattorna lämpar sig till exempel för mjuk mark, bankar omkring broar samt för sådana platser i närheten av vilka det finns konstruktioner som är utsatta för skakningar. En av pålplattornas uppgifter är att isolera skakningar som spårvägstrafiken orsakar.
Alla pålplattor som har byggts längs Spårjokern ligger i Helsingfors: På Spiselvägen, Britasvägen, Landshövdingsvägen, Viksbågen och Depåvägen. Till exempel har man installerat 11,7 kilometer stålrörspåle i pålplattan på Viksbågen, vilket motsvarar avståndet mellan Viksbågen och Helsingfors centralstation.
Längs linjen har det byggts 17 stödmurar. En stödmur är en konstruktion som används för att jämna ut höjdskillnader på marken på sådana platser där man inte kan eller vill använda marksläntar. Stödmurarna som ännu håller på att byggas ligger i båda ändarna av linjen, i Kägeludden och i Östra centrum. Stödmuren som byggs på Östra centrums tillfälliga ändhållplats är den största stödmuren som byggs för Spårjokern.
Arbetena för att göra betongtunneln i Hoplax bredare samt med förlängningarna av bergtunneln i Batteribacken
Arbetena för att göra underfarten vid Hoplax station bredare så att den lämpar sig också för spårvägstrafiken var utmanande för konstbyggnadsgruppen eftersom tunnelkonstruktionen under Hoplax station gjordes över 27 meter bredare. Arbetena kräver mycket samordning med områdets andra arbetsgrupper såsom mark-, ban- och elbyggare.
Konstbyggnadsgruppen har också gjort betongförlängningarna av bergtunneln i Batteribacken. I Batteribacken finns cirka 60 meter betongtunnel mot öst och cirka 10 meter mot väst. Utmaningar för genomförandet av betongtunneln utgjordes av massiva betongkonstruktioner vars torkningstemperatur kontrollerades med vattenkylning. Genom att göra så här kunde man säkerställa betongens kvalitet och ett högkvalitativt resultat för arbetet.
En viadukt och grundvattendamm löser utmaningar på Depåvägen
På Depåvägen i Östra centrum finns ett par konstbyggnadsspecialiteter. Den mjuka markgrunden på Depåvägen har medfört olika utmaningar för byggandet.
Till exempel kan man inte belasta grunderna för metrons matningsspårbro på Depåvägen med snabbspårvägens konstruktioner, varpå man byggde en underjordisk bro över betongpålplattorna och pålfälten. I den 70 meter långa viaduktens omedelbara närhet ligger en grundvattendamm som är över 200 meter lång. Grundvattendammen har byggts för att spårvägen ska kunna byggas tillräckligt långt ner för att passera under metrobroarna utan att sänka grundvattennivån. Om grundvattnet skulle sjunka kunde det skada metrobanan som har byggts på träpålar.
Arbetena med konstbyggnaderna har framskridit i god takt och målet är att arbetet blir klart senast i slutet av sommaren 2022.